Ortho Center
IFK-Kliniken
Hem
Bli patient
Patientinformation
Vanliga Frågor och Svar
Uppföljning
Akut omhändertagande
Vi behandlar
Armbåge
Tennisarmbåge
Golfarmbåge
Slemsäcksinflammation
Axel
Akut överbelastningssmärta
Impingement
Rotatorkuffruptur
Axel impingement & rotatorkuffskada
Instabilitet
Axelinstabilitet
Nyckelbensfraktur
Bäcken, Höft och Ljumske
Mottagning för ljumskbesvär
Artros
Höft Impingement
Sensmärta i ljumskregionen
Skador på ljumskens muskler och senor
Ljumskskador
Fot
Ledbandsinstabilitet
Akuta ledbandsskador
Mediala ledbandsskador
Syndesmosruptur
Peroneusseneluxation/-ruptur
Fotbollsvrist
Haglunds sjukdom
Smärtande plantarfascia (hälsporre)
Stel stortå (hallux rigidus)
Sned stortå (hallux valgus)
Stressfraktur
Mortons metatarsalgi
Os trigonum
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Knä
Ledbandsskador
Främre korsbandsskada
Bakre korsbandsskada
Meniskskada
Knäskålsluxation
Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS)
Hopparknä
Schlatters sjukdom
Löparknä
Slemsäcksinflammation
Osteochondritis dissecans (osteokondrit)
Artros
Lår
Lårskador
Rygg
Muskel- och ledbandsskador i halsryggen
Muskel- och ledbandsskador i bröst- och ländrygg
Diskbråck
Scheuermanns sjukdom – idrottsrygg
Underben
Hälsenesmärta
Total hälseneruptur
Muskelskador; muskelbristning i vaden (tennis leg)
Kroniskt kompartmentsyndrom
Medialt tibiasyndrom (benhinnesmärta)
Hitta hit
Mottagning och operation i Annedal
Flexlinjen
Protesoperation i Högsbo
Rehabilitering på Klippan
Varberg
Länkar
Öppettider
Hjärtscreening och intyg
Hjärtscreening
Friskintyg och läkarintyg
Sommarinfo
Om oss
Verksamhetsredovisningar
Lediga jobb
Kontakt
Medarbetare
Ortopeder
Mottagning
Operation
Administration
Rehabilitering
Nyheter
Kvalitet och forskning
Forskning & publikationer
Patientsäkerhet
Samarbetspartners
Avboka tid
Rehabilitering
Idrottsskademottagning

Ryggens anatomi

Ryggraden mellan huvudet och bäckenet består av 24 kotor; 7 halskotor, 12 bröstkotor och 5 ländkotor, samt mellanliggande kotskivor (diskar) (bild 9.1). De två översta halskotorna har ett specifikt utseende, medan de övriga i stort liknar varandra och består av en kotkropp och en kotbåge. På kotbågen sitter ett flertal benutskott (bild 9.2), varav fyra är mellankotsleder, de så kallade facettlederna, två som ledar mot kotan ovanför och två som ledar mot kotan nedanför.

Mellan varje kotpar ligger en kotskiva (disk) bestående av en bindvävsring (annulus fibrosus), som omger en mjukare kärna (nucleus pulposus). Disken gör att rörelse i ryggraden är möjlig. Rörligheten mellan varje kotpar begränsas till både riktning och omfång av mellankotslederna, vilket resulterar i ett specifikt rörelseomfång för varje enskilt kotpar. Ryggradens passiva stabilitet säkras även av ledbanden som löper mellan kotkroppar och kotbågar. Muskler på framsidan, men framför allt på baksidan av ryggraden, svarar för den aktiva stabiliteten. Förutom att ryggraden har en viktig stödjande funktion, med stora krav på rörlighet, skyddar den också ryggmärgen.

I halsryggen finns ryggradens största rörelseförmåga, men också den sämsta stabiliteten, medan bröstryggen har en betydligt stabilare konstruktion med ett revbenspar ledande mot varje kota, vilket skapar ökad stabilitet. Bröstryggen har framför allt god förmåga att utföra vridrörelser, medan ländryggen har god böjförmåga.

Hos en växande individ sker tillväxten av varje kotkropp från två tillväxtplattor (fyser), en upptill och en nedtill (bild 9.3). Dessa tillväxtplattor är känsliga för skada ända upp till 17–20 års ålder. Det finns flera studier som visar att unga elitidrottare som belastar ryggen, påverkar tillväxten av kotkropparna på grund av den höga belastning som tillväxtplattorna utsätts för. Diskens infästning i kotkroppen är dessutom en svag punkt under tillväxten och kan därför skadas i samband med våld mot ryggen

901

Bild 9.1. Ryggens kotpelare.

902

Bild 9.2. Kotkropp och kotbåge med utskott.

903

Bild 9.3. Kotsegment hos en växande individ.

Denna text är ett utdrag ur boken Nya Motions- och idrottsskador och dera rehabilitering